HÄNGSELBRALLA, HALSBRÄNNA & ...GRÄVANDE

gravid & bebis personligt Apr 04, 2024

Mars bara gick.

Kvartal 1 är över (haha, låter så himla entreprenörig när man uttrycker sig så men men) och det gick ju bra! Haft som experiment (lol) att inte tänka så mycket på vad jag lägger upp. Jag vet, har sagt det innan men det behöver liksom bankas in i skallen. Det funkar inte att tänka att varje grej jag gör ska vara så jävla genomtänkt och smart. Det håller inte!!!! Måste lägga upp skräp. Okej uppebarligen är det inte skräp för sen jag började göra så har jag fått typ 1000 följare extra per månad :))) Kul att strategin: *inte ha en så bra strategi* funkar jättebra!

Nåväl, en liten graviduppdatering på det? Ingen som frågat men tänker att det är kul ändå. Så nu gör jag det. Kan vara fint sen också, att se tillbaka på? Okej. Snor en lista från nån. Letar. Okej blir denna från Mikaela Forni!

Mitt mående:

I huvudet fortsätter manetläget. Känner mig alltså som en blåmanet. Bara flyter omkring i tillvaron och tänker inte. Det är underbart. Saker kommer inte åt mig alls som de brukar. Samtidigt är jag känslig, förstås. Men på ett annat sätt. Min hjärna är gröt på ett skönt sätt, det är inte vanligt för mig med ADHD att det är lugnt där uppe. Njuter! Mår psykiskt bättre än någonsin.

De bästa brallorna. Som dock egentligen är urvuxna. Ignorerar!!!!!

Men kroppsligt är det inte toppen...

Har överjävlig halsbränna som väcker mig på natten och är trött som ett spöke. Kan typ greja varannan dag men då måste jag ta en hel dag i sängen efter det. Oj nu ser jag att nästa rubrik är "kroppen" så moving on då

Kroppen:

TW vikt kompisar, hoppa till nästa rubrik om du inte kan/vill/bör läsa om vikt

Har gått upp 20 kilo redan och alla krämpor man kanske förväntar sig i slutet har varit närvarande sedan första trimestern tog slut. Är tung tung tung. Sover inte. Har svårt att äta, mår illa men äter jag inte kräks jag av halsbränna. Måste ta järntabletter men ska helst vara en timme till förra och nästa måltid. Omöjlig ekvation när man behöver äta nåt litet varje halvtimme.

Är en jävla tur att jag kan jobba i sängen, annars hade det varit sjukskrivning tror jag? Eller jag vet inte. Kan ju sitta om jag byter position varje halvtimme men får inte gå längre än till brevlådan. Är verkligen som att jag är gravid upphöjt i 40.

Första barnet vs andra barnet i samma vecka:

Kan riktigt se hur jag spänner ut magen på första bilden haha <3 Gulligt! Blir både lite ledsen och varm när jag tänker på sist. Nästan sju år sen nu. Lilla jag, 26 år fyllda precis.

MEN!!!!! Jag mår ju kanon i hjärnan. Kroppen hänger inte riktigt med. Det är mental träning för mig antar jag? Att gå långsamt. Att vara långsam, tung och trög. Kanske precis vad jag behöver.

Tur Gun kan gå lös överallt. När vi möter barnet uppe vid skolbussen följer hon med och springer av sig. Gud vad jag blir glad och nöjd då. Hon är så fin och duktig.

Bebisen:

Trodde inte man kunde bli såhär sparkad av nån som väger typ ett kilo... Men det kan man!!!! Hen verkar må toppen och utövar flera olika sporter dagligen. Otroligt mysigt! Hade inte mycket alls av den varan sist, bara mjuka buffar. Ut kom en som aldrig någonsin var still. Blir det tvärtom nu kanske? Ett lugnt barn? Tvek va? Nåväl. Det har varit enormt mycket rörelser ända sedan i julas (alltså SUPERtidigt) - i början tyckte jag det var läskigt men nu är det bara kul. Är verkligen som en gymnast där inne!

Barnmorskan sa att jag nog har blåmärken på insidan av hela magen. På utsidan syns de ju, speciellt vid naveln. Men är förmodligen helt blått inuti också. Sick.

Nej kanske inte så relaterad bild men tycker den är så mysig bara. Hundspråksbingo!

Tillvaron:

Jag förlossningsförbereder så in i. Det gjorde jag inte sist, tänkte ju att jag var "bra på yoga" och att det finns smärtlindring på sjukan och sen fick jag också en förlossning därefter. Ordet "mardröm" har yttrats i sammanhanget. Jag ska på aurorasamtal och läser böcker och övar avslappning varje kväll i badet. Det är mysigt. Och även om det blir så att det hjälper 0% när jag har som ondast sen så kommer det ändå ha varit en mysig ritual och sånt tror jag är viktigt när man känner sig som en flodhäst. Skadar gör det inte. Och förhoppningsvis kan jag använda all övning jag gör nu även i skarpt läge. Bra med sammandragningarna så sett. Övningstillfällen.

Jag litar på kroppen så himla mycket mer denna gången. Visst kring förlossning men i stort också - jag litar på att processen fungerar och att jag kommer börja boa när tiden är inne för det. Inget sånt behov hittills. Det tog mig nästan 20 veckor att inse att det ens fanns en chans till bebis, så har inte bråttom. Litar på att det kommer till mig när det behöver. Förlossningen ville jag inte prata om förrän jag en dag bara ville det. Försöker fortsätta hänga med istället för att gå efter nån mall.

Gun har börjat uppskatta magen. Så jävla mysigt. Hon tyckte det var lite konstigt i början, dels var jag ju inte så glad och vår relation tog mycket stryk i höstas. Mina hundar har alltid varit de första som märkt när jag varit gravid och tvivlar inte en sekund på att det varit likadant för Gun. Hon har behövt lite mer tid bara, få vänja sig vid det nya. Och nu tar hon gärna en spark i hakan, blir bara liiiiite kränkt.

Mitt barn är övertaggad typ, han har frågat om syskon sen han var typ 3 så han är så sjukt glad Jag berättar om hur bebisen måste hört att han spelar fotboll och ska bli ninja när han blir stor, det är säkert därför bebisen sparkar så mycket i magen. Den vill nog imponera på sin storebror! Då blir han så stolt och glad. Kramar magen och säger I LOOOOVE YOU. Läser för magen på kvällarna när vi ska sova.

Det är han och sambon som har apparna, jag tog bort allt sånt för ett tag sen. Hade lite koll i början men de senaste månaderna har jag bara velat lyssna inåt, har som sagt kunnat lita på mig själv ganska mycket och då när jag väl råkat se en uppdatering om ny vecka eller nån checklista de tycker man ska ha bockat av så blir jag bara sur. Plus att de vill sälja på en massa prylar jag anser totalt onödiga och i vissa fall till och med omoraliska.

Så. Nu är det en bra grej de två kan ha gemensamt istället, de har aldrig blivit storebror eller pappa innan så det är ju fint att de får bonda över det! Och jag: jag flyter runt som den manet jag är.

Och jag gräver. Som vanligt i mars/april. Gräv gräv gräv. Så mycket roligare med nya projekt än att ta hand om de jag gjorde för ett, två eller tre år sen. Varför är man sån?

Bytte fasad på huset förra sensommaren och använde den gamla slitna till att göra nya lådor till mina bärbuskar. Tror och hoppas de ska trivas bättre där, i mer sol! Precis som jag själv. Där sitter jag, var tionde minut, mot husväggen. Annars går höfter och rygg sönder. Men gräva måste jag. Annars går huvudet sönder. Så. Bakar bröd (bråkar* med bröd som inte gör som jag vill). Gräver. Vänder bröd. Jobbar. Lagom intervaller för att byta position. Trivs med livet.