Alla vill väl slippa dragande, ryckande och allmän känsla av att hunden är "okontaktbar"! För vi spenderar ju så mycket av vår tid med hunden just på promenaden och det blir så tråkigt när det inte funkar. I detta inlägget kommer jag att dela med mig av:
Det finns massor av sätt att träna på koppelgående! Här kommer ett långt inlägg med massa tips, tankar om de olika metoderna som finns, och så delar jag med mig av övningar för bra följsamhet i koppel!
Detta kanske låter helt konstigt - men hunden drar för att den kommer framåt då. Punkt. Den blir faktiskt belönad när det spänner i kopplet.
Genom att gå fint i kopplet kommer hunden långsammare fram till sina grejer. Hur vänder vi det då? Jag kommer till det. Men nu behöver du bara förstå att om din hund kommer framåt av att dra så kommer det att fortsätta eftersom att din hund VILL framåt. När den drar får den som den vill.
Låt oss inte glömma att hundar behöver sina promenader. Du kan inte sluta med dem. Men, du kan göra dem trevliga för både dig och din hund.
Det blir ju lätt en ond cirkel. Man tycker att det är jobbigt att hunden drar, så man går inte ut lika ofta eller länge. Och då drar hunden ännu mer när man väl är ute, eftersom den har så mycket att "ta igen". Tro mig, jag har varit där.
Hur vill du att promenaden ska se ut i drömvärlden? Det kanske är lite svårt att svara på, men jag delar med mig av min egen målbild för min hund Gun så kanske det kan inspirera.
Så, jag började koppelträna Gun när hon var liten. Då hade jag långt koppel på (3 meter) och berömde och belönade när hon sökte kontakt med mig självmant.
Jag har också tränat min tidigare hund, en mops som trodde han var Husky... Skämt åsido, från dag 1 betydde halsband/sele och koppel att man skulle full fart framåt! Jag kämpade så himla mycket med honom. Allt man kan testa, testade jag. Till slut hittade jag strategier.
Bland annat att ha just ett mål med vad jag skulle belöna. Spontan kontakt var en sak. Det innebär att jag, så fort han tittade på mig utan att jag hade sagt åt honom att göra det, så sa jag "japp" och kastade en godis till honom. Samma när kopplet var slakt. Det var inte många tillfällen i början, men de blev fler och fler.
Att träna just en liten valp kan det ibland vara en fördel, men måste inte vara. Som sagt: även min wannabe-slädhund lärde sig. Jag har tränat 12-åriga hundar som dragit hela livet till att gå fint i kopplet. Envishet krävs, men delvis handlar det faktiskt om att veta HUR man vill att det ska se ut (alltså målbild) och sedan att undersöka vilka övningar och strategier som tar en dit.
Så: sätt dig ner och tänk efter. Hur ser din målbild för koppelträning ut? Vad vill du att din hund ska göra när ni går ut på promenad? Det är enklare att tänka på beteenden du vill se, snarare än tvärtom. Såhär: "sluta dra" är mer diffust än "när kopplet är slakt får man gå framåt". Hajar du? Gör en målbild!
Alltså: vad ska du belöna? Här är några exempel på saker som kan vara värda att belöna genom att slänga en godis till vovve:
Belöna gärna bakom dig och gärna på vänster sida. Dels för att kompensera tanken på FRAMÅT så mycket, och dels för att du vill ha hunden på en och samma sida - vänster är lättast om man brukar gå längst vägar (för då hamnar hunden innerst mot vägkanten).
Missa inte min instagram där jag ger massa små övningar och tips varje vecka!
Här är några klassiska övningar och mina åsikter om dem:
"Godis": ja, jag hör detta ofta. Att man "provat med godis men det hjälper inte". Då undrar jag: vad har du godiset till? Alltså, om du lockar och försöker bara släpa med hunden med hjälp av godis så tror jag på dig, att det inte hjälper. För det är skillnad på muta och belöning. Du vill ge godis när hunden gör rätt (går med slakt koppel) - inte när den drar. Även om din tanke är god: "om jag visar godis så slutar min hund kanske dra", så är det förmodligen inte vad din hund tänker. Så. Vad ska du ha godisen till? Använd gärna godis (herregud klart du ska!) men bestäm vad det är som hunden ska göra för att få en godis!
Stanna när hunden drar: Upplever detta som otroligt frustrerande. Både för hunden och den som håller i kopplet. Visst, det fungerar om man är duktig på timing och kan få hunden att FAKTISKT koppla ihop att det är själva draget som gör att du stannar. Är du helt säker på att din hund förstår det? Plus att promenaden tar 100 år för 100 meter och vem har tålamod att hålla på så vecka in och vecka ut? Inte jag.
Vänd när hunden drar: samma som ovan, fast kanske snäppet mer effektivt. Tycker att både denna och att stanna är bra som påminnelse, inte att hålla på med hela promenaden.
Rycka i kopplet: har aldrig sett att det funkat på en hund som inte haft enormt mycket annan träning i att gå fint. Men på en valp eller en hund som aldrig tränat anser jag att det dels inte berättar för hunden VAD den ska göra. Och dels är det även här svårt med timing. Förstår hunden att det var draget som gjorde att du ryckte? Eller kopplar den kanske bara dig som person med obehaget av rycket? Är du villig att chansa?
Det finns även otroligt många verktyg som utlovar snabba resultat. Vissa funkar, andra inte. Här är mina tankar om några av de vanligaste:
Strypkoppel och antidrag-sele har samma mål: om hunden får ont så slutar den dra. Hur många det fungerar på? Jag har ärligt talat inte sett några. De flesta hundar kanske slutar en stund men sen inser de att det onda är priset de betalar för att komma framåt. Så de drar ändå. Det finns säkert hundar där det fungerat men innan du tänker att det är värt ett försök: varför vill du att din hund ska gå fint? För att det gör ont annars? Eller för att det är nice att gå med dig, som är trevlig och tydlig?
Flexikoppel: kom du ihåg vad jag skrev alldeles nyss om själv principen "det spänner i halsbandet när jag kommer framåt"? För det är vad ett flexikoppel gör, konstant. Alltid ett drag i halsbandet. OM du ska använda detta, ha det som ett komplement till dina "gå fint"-promenader och använd sele. Att försöka lära hunden att gå fint i ett flexikoppel med halsband på är extremt svårt.
Frontknäppt sele: detta har blivit väldigt populärt det senaste. Tanken är att hunden, när den drar till i kopplet, inte kommer framåt utan snarare vänds tillbaka mot en. Detta har jag hyfsat bra erfarenheter av OM personen som håller kopplet har som mål att inte behöva göra så att hunden far bakåt. Man behöver komma vidare. Men visst, som tillfällig lösning för att få liiiite mer kontakt än 0 på promenaden fungerar det.
Risken för felbelastning finns även när hunden är knäppt i främre spännet, så ha inte detta som permanent lösning på problemet!
Jag tycker att det finns en poäng i att ha olika utrustningar när man tränar detta. En som betyder "skit samma, gör vad du vill" och en som betyder "nu går vi fint". Det kan till exempel vara sele och långlina som alternativ för whatever - och halsband och vanligt läderkoppel som alternativ för gå fint. För nu kommer mitt absolut bästa tips, det som gjort den största skillnaden för mig när jag tränat detta:
Det finns en anledning att hundar går bättre i slutet av promenaden. Din hund kanske inte går fint i koppel på slutet - men sannolikheten har ökat, eller hur?
Ta in små övningar på promenaden. Du behöver inte träna hela rundan! Jag vet hur det är. Man tänker att "nu ska jag ta tag i detta med koppeldragandet" från en dag till en annan. Och så krigar man på i några dagar och surnar sedan då både en själv och hunden tycker det är skittråkigt... Jag har varit där. Men: good news. Man måste inte träna hela rundan. Såhär: drar hunden konstant idag? Okej, då har du inget att förlora på att träna EN minut i slutet av promenaden och låta hunden bete sig som vanligt resterande del.
Och ja, du kan självklart ha samma utrustning jämt men bara börja tänka i dessa banor - det funkar också. Det tar kanske lite längre tid, men hundar upprepar gärna beteenden som lönar sig. Så känns det jobbigt att lägga pengar på utrustning så gör för all del inte det!
Du kommer att komma till platser där det är svårare än hemma. Men det viktigaste nu är väl ändå att era dagliga promenader fungerar? Få du in riktigt bra känsla kring gå fint-utrustningen och övar övar övar på att gå fint i den, så kommer det förhoppningsvis vara lättare på andra ställen.
Det kan inte bli sämre - eller hur? Annars skulle du inte läst ända hit. Jag vet hur jobbigt det känns att ha en hund som drar. Och du är inte ensam! Men träna lite åt gången, en bit av en promenad då och då som blir härlig. Så kommer det bli bättre. Okej? Jag hejar på dig!
Hör gärna av dig om du gillade detta - antingen här nere i kommentarerna eller på min insta kanske Jag hade blivit så glad att få höra det. Lycka till med er koppelträning!
/Lilly
Du kommer att få en länk till webinaret när det närmar sig - glöm inte kolla skräpposten så jag inte hamnat där! Vi ses!