Tre saker jag skjutit upp:
Mail. Borde ha svarat på flera men de ligger bara i bakhuvudet och stör. Dumt i huvudet. Okej jag har rätt bra koll MEN gillar att svara inom 24 timmar, så går det längre än så blir det oftast skit. Är så otroligt förvirrad och trög nu också så vet knappt vad jag svarat och inte. Konstant dåligt samvete som exakt ingen bett mig ha.
Att köpa gravidkläder. Haha, hur snål kan en människa bli? Jag är på gränsen ibland... Men är ju en så kort tid och jag har liksom levt i drömmen om att inte bli stor förrän det är klänningsväder. Vad bra det gått :))) Har absolut inte kunnat ha brallor sedan jul typ :)) Men nu har jag slagit till på förra graviditetens och post partum-periodens favoritbyxor (adlink) fast i en storlek större och WHYYYYY gjorde jag det inte tidigare? Är så skönt att inte ha obekväma kläder. Skräll :)
Ser så så trött ut. Men så är jag också ganska trött lol.
Det har verkligen synts resultat hos kursdeltagarna på promenadproffs ett tag nu och jag blir så lycklig för varenda deltagare! Gruppen är så sjukt mysig och alla peppar varandra, jag läser och blir rörd av stöttningen. Precis som jag önskade, både när jag tragglade träning med dragande hund back in the day OCH som målbild när jag skapade kursen. Ett varmt sammanhang, noll dömande, bara snällhet och bjussighet. Kommer aldrig tröttna, speciellt inte när deltagare säger sånt här:
"Senaste veckan har känts så positiv. Att ha sköna och trevliga promenader med sin vovve utan frustration och stress känns helt magiskt."
"Idag hade vi ett hundmöte där [hundnamn] typ tittade upp ”hej, jag tar och gräver istället, hejdå”. När dom kom ikapp oss på tillbaka vägen så studsa [hundnamn] som hon brukar göra utåt men idag för att komma in till mig när hon såg hunden. JAG DÖR, att det är möjligt, den här kursen är så fantastisk. Tack!"
Och som punkt 2 är det fortfarande samma grupp men annat tema: när det inte går som man tänkt. För såhär: livet händer. Jag ger ju livstids tillgång till kursen (och man får gå om den så många gånger man vill) just av den anledningen. Nån bryter armen. En annan blir sjuk. En tredje får en allergidiagnos på sin hund och måste tänka om helt. Det är liksom RIMLIGT att man då inte behöver köpa kursen igen bara för man måste pausa. Men det var inte det jag skulle skriva utan mer att det är så SATANS fin stöttning i gruppen! När någon beklagar sig över andra hundägare som förföljer dem genom skogen för att "träna" sin hund (japp, det har hänt) eller när någon känner prestationsångest över att hens hund inte alls är lika pepp på träning - då är det en liten armé av gullisar som peppar, håller mer, stöttar och tipsar đ
Det gör mig precis lika glad som alla glädjerop över lyckade promenader. Faktiskt! Väldigt i linje med mitt mål med tillvaron här på internet: att skapa en mysig, snäll och icke-dömande hörna för hundfolk att hänga på. På instagram, här på bloggen eller i kursgruppen, var som helst. I love u!
Tredje grejen: är så otroligt tacksam över att kunna vara hemma så mycket med mitt barn. Speciellt nu inför syskon. Jag vill verkligen vara med honom hela hela tiden, känner mig som en grottmänniska och mår ILLA av att inte vara med honom. Stor syskonskillnad kanske inte behöver vara en sån katastrof som många vill berätta? Han är SÅ engagerad och mysig och det finns inte en tillstymmelse till avundsjuka eller konkurrens.
Jag går och möter honom vid skolbussen, vi snackar och går långsamt de 500 metrarna hem, ibland är katterna med, ibland katter och Gun. Ibland ser vi en orm eller så plockar vi vitsippor. Och så spelar vi fotboll på gården och lagar mat tillsammans. Det är idylliskt, jag hör. Men jag ljuger inte. Klart vi får bryt på varandra ibland men allmänt är det så lugnt. Vi kan liksom sitta och spela skitgubbe på morgonen, all min tid är hans. Och det är en lyx och en ynnest jag inte tar för givet.
Min mest använda grej just nu (förutom gravidkuddarna jag omger mig med) är typ omeprazol och annat svintråkigt. En dag kanske jag blir en bättre influencer (eller växer upp) och börjar tipsa om olika krämer jag rekommenderar men hittills har det inte blivit så. Använder inte så mycket produkter. MEN jo en sak som faktiskt är nice och klyshig haha skamma mig inte för detta nu!!!! Men har börjat skriva dagbok som är typ så en "tacksamhetsdagbok" man gör på morgon och kväll och den är fan nice alltså. Det man tänker på växer, u guys.
Vill också starkt rekommendera min youtubekanal som nu är i full gång med ny video ungefär varannan vecka! Hoppas kunna fortsätta göra en i månaden sen när bebis är ute, det är faktiskt himla kul. Och lite läskigt med en plattform man inte är van vid. Men prenumerera gärna om du gillar videoformat! Jag är som sagt svintaggad på att göra bra och pedagogiska videos fortsatt framöver!
En sista rekommendation: att träna hunden på att vara idiotsäker i inkallning och följsamhet. Livet blir SÅ mycket lättare då. Nu när jag bara går med myrsteg har det seriöst varit en stor räddning att Gun är helt klar med vad som gäller när hon går lös. Även om hon håller sig nära måste hon gå minst tre gånger så mycket när hon är lös jämfört med när hon har koppel, tror jag.
Här är ett till inlägg på temat:
Direkt efter jag föreläst ska jag vara mammaledig. Barnet föds inte förrän midsommar typ men jag har ju några månader innan. Ska bli skönt! Kommer ju fortfarande uppdatera grejer (ska inte va 100% ledig för det kan jag inte pga är för kul att fortsätta skriva och greja med insta och sånt såklart. Ha sin hobby som jobb: märkligt) men inte så strategiskt kanske. Gud strategi låter ju stört men försöker ofta ha en röd tråd i det jag lägger upp och typ ha en tanke bakom (oftast inte mer avancerad än: vad kan jag tipsa om idag?) så det blir värdefullt att se på. Det kräver ganska mycket att få saker snygga och lättillgängliga faktiskt.
Hoppas kunna hålla nån slags nivå sen med men vi får se. Jobbet man lägger bakom en sociala medier-närvaro syns ju inte. Tror många tänker att det bara är att lägga upp grejer så löser det sig och riktigt så är det faktiskt inte. Om man inte har värsta star quality antar jag haha och låt oss vara ärliga: riktigt där är jag inte. Ska bli skönt att gå ner i takt lite mer snart i alla fall. Märks i både hjärnan och kroppen att det är på tiden. Känner mig väldigt tung.
Jag försöker planera in kul saker att göra framöver. Både fram till bebis föds, men också om jag går över tiden ska jag ha som belöningar tror jag. Varje dag nån ny kul grej. Alltså inte pryl utan kanske nån aktivitet eller ja en belöning. Jobbar ju på att inte haka upp mig på nåt datum men man vet aldrig. Vill inte bli knäpp så försöker ändra inställning. Varje dag är en bonusdag istället för att tänka att bebisen är sen, typ. Väntan är lång ändå.
En sak som jag vill göra snart, förutom att ta lite ledigt, är i alla fall att boa. Jag inväntar impulsen, vet att den kommer. Men det ska bli mysigt att sortera storbarnets grejer, kanske kolla runt på blocket efter något som vi behöver komplettera med, läsa på lite. Sånt. Men det är ingen stress, många veckor kvar. Och en del finns sen innan. Plus då att affärerna inte stänger på midsommar, så har vi fixat 0 grejer löser vi det väldigt enkelt ändå hehe
Jag fortsätter odla och gräva och fixa och njuta. Det är inte lätt för mig att vara gravid, jag har väldigt ont, men det går över snart och jag är otroligt glad att jag får vara det. Så. Nu fortsätter våren!
Du kommer att få en länk till webinaret när det närmar sig - glöm inte kolla skräpposten så jag inte hamnat där! Vi ses!